Malin Sjöö

Det är konstigt att man blir så lycklig så fort solen kommer fram. Det spelar ingen roll vilken tid på året, man blir ändå lycklig när solen är framme. Allt blir mycket lättare och om man har problem, blir dom mindre. Jag skulle vilja att solen lyste på kvällen när man ska sova. Då ligger jag alltid och tänker.. Ofta ligger jag bara och tänker på allt möjligt och somnar medan jag tänker. Men har jag problem så blir det det jag tänker på. Och då somnar jag inte till det. Nähä då, då ska jag lösa det innan jag somnar. Komma på en utväg. Och kan jag inte göra något, ja då blir det svårt att somna och jag ligger i timmar och bara tänker. (Det är tur att jag inte har stora världsproblem jag har att lösa. Då hade jag nog aldrig fått sova!) Och just nu är det lite jobbigt med några grejer.. Tänk då om solen skulle lysa! Då hade det blivit mycket lättare att somna eftersom solen gör mig lycklig och gör mina problem mindre. Jag tror att jag ska vända på dygnet helt. I alla fall när det är bra väder. Skaffa ett nattjobb och nattugglor till vänner. (Har ju redan en. Känn dig träffad Sara! Även Caroline kan känna sig lite träffad ;)   Fast när jag tänker efter, så nä.. Då missar jag ju allt bad och allt annat härligt som dagarna kommer med när det är sol. Så jag får nog hitta på ett annat sätt. Eller helt enkelt försöka lösa mina problem på dagarna.


Nu ska jag snart hem till Hannes iaf. Den dummern kom på att han skulle in till stan såhär på morgonkvisten. Han skulle lämna tillbaka en tröja eller nåt. Och så tänkte jag att: Va mysigt. Då följer jag följer med! Men nejdå.. Då skaulle han åka innan jag knappt hade hunnit ut ur duschen. Och så skulle han ska åka en annan buss också. För att han inte tycker om bussen som går vid mig och för att den är seg. Så vi skulle ha träffats där inne. Konstiga människa. Jag sket i det i alla fall. Så nu när han kommer hem igen, ska jag ta en promenix dit.